Att samlas kring det goda

Här ser vi en liten, busig pojke som fyller fyra och han är ivrig när han sliter upp sina paket. Det är en tacksam ålder, skateboard och fotbollsgrejer och lite annat smått och gott gör honom glad. Jag tycker om födelsedagar, för man firar liksom bara att man är född och vid liv.

När familjen samlas tänker jag ofta på att man borde ha något intresse som man kan dela allihop och det har jag väl tänkt på i tjugofem år ungefär. Det är nog någon dröm om att man skall bindas samman av något, mer än att bara vara släkt. Som om blodsband vore omodernt och en rest från ett svunnet då. Men det är inte lätt att hitta det. Fast resa tycker vi ändå om allihop, kanske kunde vi resa någonstans tillsammans. Skateboard är för svårt för mig, jag har inte balansen. Grabbarna är mer inriktade på dataspel än att läsa böcker och pratar man trädgårdsplanering med dem så ser de bara förbryllade ut. Sen ändras det där med tiden också, förstås. Man måste både få gå egna vägar och dela en gemenskap.

Det är en intressant pendling det där mellan det egna och det delade. I veckan som gick hade vi ett nordiskt möte på jobbet och diskuterade samarbete framåt mellan våra olika lärosäten. De gemensamma beröringspunkterna måste skapas och det är i dialogen mellan personerna detta sker. Det finns en särskild kraft hos en grupp människor som plötsligt börjar tro på varandra. I akademin för vi ofta våra kamper med högst subtila medel, som våra definitioner, våra minsta gester och vår tystnad. Våra roller och positioner är ofta hårt knutna till oss som individer. Men på mötet i veckan inträffade det där som är så härligt att få vara med om. Efter ett par timmar av skeptiskt uppräknande av alla svårigheter förknippade med att gå utanför de egna ramarna, så börjar gruppen luta sig framåt över bordet. Idéerna poppa upp allt hastigare och skämt och felsägningar renderar lite högre och allt mer välvilligt skratt. Vi lämnar mötet med en uppsummering av riktigt schyssta förslag och en rad konkreta punkter att agera på redan de närmaste dagarna. Roligt och energigivande.

Jag blir mer och mer klar över detta enkla faktum både när det gäller familjen och jobbet. Att samarbete is the key. Men man kan inte samarbeta ensam.

Allt gott!